Om boken:

En gråkall novemberdag hittas en ung kvinna flytande i vassen vid en ödslig strand. Hon är mördad, men trots att hon varit död en tid verkar ingen ha saknat henne. Vem var den unga Malin egentligen? Och vem är mannen hon skriver om i sin hemliga dagbok?: "Detta år slutar bra. Jag har fått en vän. Kanske mer än en vän?"

När kriminalkommissarie Claes Claesson börjar nysta i historien visar det sig snart att trådarna leder till ett antal helt vanliga människor i den lilla sydsvenska staden. Men ändå är det något som inte stämmer. Att kommissarien själv är nybliven småbarnspappa och dessutom råkat ut för sitt livs första ryggskott gör inte tillvaron mindre komplicerad.

Tankar och tycke:

Det här är en bok som jag egentligen inte hade en tanke på att läsa, förrän jag trillade över den av en slump när det var den enda deckare i bokhyllan som jag inte hade läst. Oj så galet! Jag kände redan ett par sidor in i boken att det här är en bok som jag borde ha läst för längesedan, och jag är redan sugen på att läsa fler böcker av denna författarinna.

Boken hoppar tidvis mellan offrets tankar, mördarens och annat löst folk, och det kan nästan vara lite knepigt att hänga med om man är trött och har tankarna fokuserade på annat håll.

Men boken är bra, och den slutade faktiskt inte alls som jag trodde. Positivt! Det är lite småtrist när man redan halvvägs in i boken har listat ut vem som är den skyldige.

Boken rekommenderas helt klart!